 |
Tel 031-708 62 10 Fax 031-708 62 20 Skicka e-post |
Om Kulturtuben
Anders Eriksson lånade ut 10.000 kronor av sina sparpengar och hyrde Stenhammarsalen. Det var läge för ett sceniskt experiment: En korsning mellan sånggruppen med de rödvitrandiga baddräkterna After Shave och hattbytargruppen Galenskaparna. En helg i september 1982 iscensattes ett slags revy kallad Skruven är lös. Pressen var entusiastisk och publiken tryckte på. De fyra föreställningarna blev 35. Upp till Stockholm och erövra världen! ”Att ensemblen sedan varken kan sjunga eller agera och dessutom saknar försonande personlig utstrålning gör inte saken bättre” skrev stockholmspressen. På hemmabanan Trollhättan gick det bättre igen.
Jonssons onsdag
1983 fick Galenskaparna och After Shave en förfrågan från Göteborgs-TV att producera ett underhållningsprogram i 5 delar.
Det hade blivit 15 minuter över av Ingvar Oldsbergs lekprogram som behövde fyllas med något. Totalt blev det ett enda program på 1 tim och 15 minuter som delades upp i fem 15-minutersavsnitt. Jonsson, som var en i publiken i TV-serien, lotsade tittarna in och ut i programmet under dessa veckor. En återkommande lustighet i samtliga avsnitt var ”De fyra klädesplaggen”. Läs mer »
Träsmak
Livet är en film som man får Träsmak av om den är kass. Så det gäller att göra en bra film av sitt liv. Varför inte då försöka göra film på teater också? När ridån halades isär i oktober 1983 började det förstås med reklamfilm, i revyform alltså! När sedan den värsta Hollywooddrömmen klingat ut slungades man via en scen full med stolar – en scenografi som ”skapades” på premiärmorgonen – in i Radions värld. Utanför själva radioapparaten satt en bilmekaniker och sa ”Ring mej sen” hela tiden. Efter 69 föreställningar på Stenhammarsalen modifierades föreställningen och kortades ner för att spelas på nöjeskrogen Cabaret i Stockholm. Då vaknade medierna: ”Roligast i stan” skrev huvudkommunspressen och publiken kom. Låtar som Säng säng säng och Borås Borås blev hits. Träsmak föstes runt på dansbandskrogsturné, kom till Trollhättan och till slut visades alltihop i TV. Läs mer »
Cyklar
Gud började om med en ny skapelse och en ny Adam, Peter Rangmar skapade ett tiotal Noak, Hamlet rimmade fram sin livsångest, Banlonpolon blev mode igen, Göstas hjärna rymde i form av en laser, Sven-Styrbjörn gav sin Viola falukorvar och fem hojar drogs fram och tillbaka över scenen. Cyklar hade premiär på Lisebergsteatern i april 1985 och var en hyllning till den mänskliga faktorn. Vintern-våren 1986 rullade cyklarna vidare på Intiman i Stockholm Revytriptyken var ett faktum. Läs mer »
Castle Tour
”Grandburdle you strill coffhoyting on no inhistians ever cklicksiffs! Dill!” sa Peter Rangmar till sin grupp och pekade på en gammal rustning i Tjolöholms slott. Jan Rippe gick fram och tappade sina glasögon i den och sen åkte Claes Eriksson ut genom ett fönster och landade i en damm med mörk vätska. Halvtimmesfilmen The Castle Tour sändes i TV i februari 1986. Läs mer »
Macken
”Överallt vid en väg ligger en mack. Den heter Roys & Rogers Bilservice. Dit kommer en gång en man med en röd SAAB.
- Ring mej sen! Säger Roy.
- Ring mej sen? Tänker mannen och ringer till TV.
- Det här borde ni göra en TV-serie av säger han. Det är en kille på en mack, som säger Ring mej sen!
- Vi kommer, Vi kommer! Ropar TV.
Och innan Roy och Roger vet ordet av har det blivit 6 avsnitt. Hösten 1986 dök de upp i TV-rutan tillsammans med Mannen med den försvunna vita opeln, Husvagnsfamiljen, Konfirmanden med synthdrömmar, Den beiga kunden bland många andra. Och Roy och Roger fick åka runt om i landet och signera skivan som såldes i över 100 000 exemplar. Läs mer »
Kabaré Kumlin
Vintern-våren 1987 tillbringade After Shave och Anders Eriksson många av sina kvällar på restaurang Trädgårn i Göteborg, med en krogshow som blev en stor publiksuccé. Läs mer »
Leif
Samtidigt med inspelningen av kanonfilmen Leif rullas hela Boforsaffären upp och man undrar om verkligheten har varit och tjuvtittat i manus. ”Varje likhet med verkligheten i denna film är tyvärr större än den borde vara” uppges i förhandsmaterialet till pressen.
”Nu klämmer jag en övermogen finne
och jag drar för gardinerna av tyll
Nu stannar alla ordningssamma inne
Nu är det kväll i en svensk idyll”,
Sjunger en Rotumbo i HSB-idyllen.
”Det är Rotumandan, den är unik”, säger hembygdsföreningens ordförande Assarsson, som här dyker upp för första gången. Premiären ägde rum i juni 1987.
Efter en Norrlandsturné och en Slottsturné samma år, var det så dags för den första teaterpremiären på Lorensbergsteatern för Galenskaparna och After Shave. Läs mer »
Stinsen brinner
Stationen läggs ner, men den av entusiasm brinnande stinsen struntar i det och jobbar på som om ingenting hänt. In på stationen kommer spekulanter som vill ta över. Det är pingstpastorn, pizzabagarna, Assarssons från Hembygdsföreningen, bankrånarna och så konstnären med sitt försenade beställningsverk. Stinsen håller länge färgen, men får kapitulera till slut. Då gör SJ:s byråchef en ny bedömning och så kommer tåget i alla fall. Det handlar inte om en onödig station utan om onödig prestige. Den 24 oktober 1987 började Stinsen brinna på Lorensbergsteatern och spelades sedan under 261 utsålda föreställningar, den största teatersuccén i Göteborg någonsin. Föreställningen spelades sedan även för utsålda hus på Stora Teatern i Stockholm våren och hösten 1990. Läs mer »
Hajen som visste för mycket
Den 30 juni 1989 var det långfilmspremiär igen. Handlingen utspelas denna gång i finanshajarnas grumliga vatten. Intrigen tar oss till nattklubbar, på en annorlunda modevisning, runt Solvalla i sulky, till Alibimunkarnas hemliga möte, i fritt fall bland molnen, upp och ner i bergochdalbanan och ut på en vådlig kanotfärd. Det hela får sin upplösning med huvudpersonerna hängande i en stor rivningskula under pågående rivning. Läs mer »
En himla många program
Under 1989 producerade Kulturtuben En himla många program, cirka 120 stycken, fördelade på åtta 50-minutersavsnitt. Hela TV-kvällar i miniatyr innehållande allt från barnprogram och nyheter till reklam och långfilmer presenterade av den gemytlige Allan Preussen. Idén var en transformation från en radioserie med samma namn från 1984. Alla arbetade med allt. Från idé och manusskrivande fick upphovsmannen själv producera, regissera och redigera. Och även många gånger agera själv i sina produktioner. Program som Hå och hej med Farbror Frej, På vinden, Knut på linjen, Rulltrappan, Inofficiella Parad-VS i Gymnastik, lek och idrott i ICA-hallen i Potsdam, Perkelle m fl blev goa favoriter. Läs mer »
Macken, del 7
Roy och Roger semesterstänger Macken, lämnar vägverket, den vita opeln och den beige kunden och åker ut i världen för att leta efter pappa. Med Roys duett utvecklar det sig ett tag till en vägfilm, och till slut hittar dom en krocketspelande pappa som blir så rörd att han brister ut i sång och dans och gifter om sig med brödernas mamma och livet är gôtt å leva. I filmen gästspelade Hans Alfredson, Laila Westersund, Sven Melander, Magnus Härenstam, Charlott Strandberg m fl och den spelades in på sommaren 1990 i trakten kring Bitterna på västgötaslätten och hade premiär den 21 december. Läs mer »
Stinsen brinner, filmen alltså
Stationens innanmäte byggs upp av samma delar som användes i teaterversionen. För exteriörtagningen gäller det att hitta ett stationshus som matchar interiören. Ett par hundra stationer ”kollas” och till slut väljs Vedum, som blir Svedum, och råkar ligga ett par kilometer från Mackens inspelningsplats. Stinsen kämpar på för att få behålla sin station. Inspelningstiden var kort men å andra sidan var det kanske historiens mest välrepeterade film! Premiären var den 6 september 1991. 4 getingar i Expressen och 4 plus i Aftonbladet. Läs mer »
Grisen i säcken
Den 5 oktober 1991 var det dags för nästa teaterurpremiär, denna gång uppdelad i tre tablåer. Den första, ”Grisen i säcken” eller ”Som en kork i mörker”, en dansbandsopera med genomgående musik, var en hejdlös, fartfylld parodi på Ian Wachtmeister och Bert Karlsson. Den andra en pjäs, ”Värmlänningarna kommer tillbaka” och kvällen avslutades med en klassisk revy, ”Doktor Hakas rekordrevy”. Föreställningen gick för utsålda hus i över ett och ett halvt år. Hösten 1993 spelades den på Stora Teatern i Stockholm och på nyårsdagen 1994 kunde man se alltihop på TV. Läs mer »
… och över alltihopa lyser Povel Ramel
Claes Eriksson regisserade och producerade hyllningen till Povel Ramels 70-årsdag på Cirkus i Stockholm. Alla Karamellodiktstipendiaterna och Povels närmaste kollegor genom åren medverkade i denna fantastiska föreställning som visades i Sveriges Televison den 30 maj 1992. Läs mer »
Skruven är lös – jubileumsföreställning.
Den 7-12 september 1992 firade Galenskaparna och After Shave sitt 10-årsjubileum med att sätta upp sin första gemensamma revy ”Skruven är lös” i originalskick på Lorensbergsteatern. Det visade sig att det som gjorde succé 1982 höll även 10 år senare! Under 6 dagar hann de med att spela 14 föreställningar för utsålda hus. Föreställningen spelades även in, och visades på TV den 8 januari 1993. Läs mer »
Nå’t Nytt
Våren 1993 var Claes Eriksson fullt sysselsatt med skrivande och planerande av TV-serien Tornado, men de övriga i Galenskaparna och After Shave längtade, efter 2 månaders ledighet, tillbaks till scenen. De arbetade då fram föreställningen ”Nå’t Nytt…? En sorts kabaré i väntan på vadå?” – en fartfylld, hjärtlig, intensiv kabaré med mycket musik och sång, som dom även drog ut på turné med. Premiären gick av stapeln den 23 mars på Lorensbergsteatern och spelades sen parallellt med gästspelet ”Mulliga vitaminer” under en månads tid. Läs mer »
Tornado
Under 1993 spelades en ny TV-serie in, I väntan på nästa OS – Tornado – en tittarstorm. Det blev 10 halvtimmesavsnitt med massor av sketcher och sånger, med ideliga reklamavbrott för produkten Tornado, som kunde vara allt ifrån en praktisk barnpassare till getmat och rumpajumpare. Ett stående inslag var fackellöparen som sprang förbi med OS-elden vid alla möjliga (och omöjliga) ställen. Första avsnittet sändes den 11 september 1993. Läs mer »
Resan som blev av
Våren 1994 ville man ut på tur igen. Sverigeturnén hade premiär den 24 april i Luleå och i nästan en månads tid spelade man sig ner till Skåne där turnén avslutades med två föreställningar på Olympen i Lund. Publiken strömmade till, och fick uppleva en kavalkad av sketcher och sånger från olika teateruppsättningar, TV-serier och filmer blandat med nytt material. Einar på strutsen gjorde stor succé med den gamla favoriten Mah-ná, Mah-ná. I Göteborg spelades föreställningen på Lisbergshallen då man samtidigt gjorde en TV-inspelning som visades på Nyårsafton 1994. Läs mer »
Lyckad nedfrysning av herr Moro
En mysmusikal om människans möjligheter och en historia om herr Moro boende i ett USA som ännu inte blivit den stormakt det är idag. Herr Moro är en liten trist man som har ett till synes meningslöst arbete på en fabrik, vars scenografi är inspirerad av Chaplins ”Moderna tider”. Han blir infryst i ett isblock i 30 minuter och hackas sedan loss levande. Det var då han för första gången i sitt liv hamnade i centrum och blev föremål för allas intresse. För att hålla tidsandan bestod musiken av jazzmusik från 30- 40- och 50-talen, men förstås med nya texter av Claes Eriksson. Föreställningen hade premiär den 24 september 1994, spelades under 141 föreställningar till och med 20 maj 1995, gick under hösten för fulla hus på Stora Teatern i Stockholm och visades på TV på Nyårsafton 1995. Läs mer »
Kanske Rödluvan
Våren 1996 samarbetade Kulturtuben och Göteborgs Konserthus och kunde den 21 maj stolt presentera Kanske Rödluvan, med manus och regi av Peter Rangmar och Rolf Allan. En sagolik men något krystad kväll på Konserthuset med After Shave, Karin Glenmark, Siv Wennberg, Björn Skifs och Göteborgs Symfoniker och Kör förstärkta med Den Ofattbara Orkestern, alltsammans under ledning av Anders Eljas. Det var en musikalisk lekfull kompost av sällan lyssnat slag! Läs mer »
Kajskjul 8
Hösten 1996 satte After Shave och Anders Eriksson upp en klassisk krogshow på Kajskjul 8 i Göteborg, som sedan spelades även under våren 1997. Uslings Trio tog emot i dörren och här fick publiken för första gången träffa Åke från Åstol och The Four or Five Hopcorn Family. Samma koncept har senare slagit väl ut såväl i Malmö på Moriska Restaurangen hösten 1999 och våren 2000 och på Hotel Lappland i Lycksele våren 2000 och våren 2002. Läs mer »
Monopol
I november 1996 var det premiär på Monopol – ett sällskapsspel på film för alla som är några år och uppåt värre. En berättelse om den glamorösa TV-världen, maktkamp, monopol och den lilla människans strävan att slippa vara med i idiotiska dolda kameran-program. I denna myllrande värld mötte vi den odräglige programledaren Hacke Häger, den tålmodige producenten Viggo Florin, den coola sångerskan Clary, TV-mogulen Sune Finåker och hans närmaste man Glenn Sivertsson – en inställsam kille med sinne för taktiskt rävspel samt den rara vovven Cosby. Och målaren Egil förstås, killen som faktiskt hellre målar räcken än syns i TV. Läs mer »
Alla ska bada
Den 4 oktober 1997 var det dags för nästa urpremiär på Lorensbergsteatern. Alla ska bada – en pjäs som urartar i sång och dans och musik och bad. I första akten som utspelar sig på 30-talet, föds greve Frans-Oskar Bryssel och sedan får vi följa honom i 10-års-tablåer genom livet fram tills att han äntligen lär sig spela piano på 80-talet. I andra akten har vi hunnit fram till slutet av 90-talet, då Frans-Oskar, drygt 60 år gammal, förverkligar sin livs dröm att befria världen med musik tillsammans med en nybildad orkester. Det hela slutar med att alla badar i den simbassäng som han byggt under golvet i slottets balsal, vilket även publiken på de främre bänkraderna fick ta del av! Alla ska bada spelades under 3 säsonger, och efter 206 föreställningar var det premiär på Göta Lejon i Stockholm i februari 1999. TV-sändning blev det på millenniets sista dag. Läs mer »
Åke från Åstol
En utvandrarmusikal om en man från den lilla idylliska ön Åstol i Bohuslän, med text och musik av Knut Agnred. 1998 fick vi i Sveriges Television stifta bekantskap med Åke. När den hemske fabrikör Ivar säljer salteriet till en sommargäst förstår Åke att den lyckliga tiden på Åstol är till ända. Han måste omskola sig, och är tvungen att åka in till det okända fastlandet, Tjörn. En båtresa på sisådär 10 minuter. Likt amerikaresenären Karl-Oskar utvandrar Åke. I Skärhamn får vi sedan följa hans vidare öden tills han en dag återvänder i triumf, bärandes på ett hemligt vapen som för oss vidare långt upp i den oändliga rymden – sill in space. Läs mer »
GladPack
Våren 2000 var det TV-premiär för GladPack, transparent underhållning i all välmening med programledarparet Bibi och Henry Vogeljazz. En blandning av alla sorters TV som någonsin gjorts, ett mellanting mellan modern talkshow och gammaldags estradunderhållning. Sketcher blandades med sånger, monologer, gäster i studion och debatter. Totalt blev det 6 genomskinliga halvtimmar som visades i Sveriges Television under våren 2000, och det gjordes också en turnéversion senare samma vår. Läs mer »
Allt Möjligt
Premiär igen på Lorensbergsteatern den 22 september 2000 på revyn Allt Möjligt – 38 lösryckta nummer med en paus i mitten. Här fick vi möta en del favoriter från GladPack som Hr Q, Pastor Pimpsten och Lill Apabo med sitt ”Ursäkta mej!” ur debatten Privat eller offentlig sjukvård? Men det mesta var nytt, och andra akten inleddes med sånggruppen Stoppers som sjöng sig igenom hela regeringen och halva 50-talet och blev oväntat samhällskritiska genom frågor av typen: ”Varenda sjukhus har sängbrist. Vad gör du åt det, Lars Engqvist?” Efter 94 föreställningar, blev det även stor succé på Chinateatern i Stockholm hösten 2001. En något förkortad version sändes på Nyårsafton 2001 i Sveriges Television. Läs mer »
Jul jul jul
Det gjordes ett litet avbrott i föreställningarna av Allt Möjligt, för att ge plats åt en äkta, gammaldags julvarieté. Under 33 föreställningar i november-december 2000 fick vi möta uppblåsbara tomtar, Familjen Falke som firade jul, en skönsjungande Ulrika Nätterdal som lucia ihop med Lisa Alvgrim och hennes steppgrupp, cykelekvilibristen Malte Knapp, jonglören Johan Wellton, och Carl-Einar Häckner, som både trollade och pratade tänkvärt om julen som den kan vara när man är liten. Även stockholmarna fick gott om julstämning, när varietén spelades på Chinateatern nov-dec 2001. Läs mer »
Den gode, den onde, den fule och Rippe
Sommaren 2001 gav sig After Shave och Anders Eriksson ut på en kort turné, som vanligt tillsammans med Den Ofattbara Orkestern. Det blev en glad föreställning som spände över hela deras karriär, men även med en del nya nummer. ”Spånes” lyckades göra nya låtar varje kväll efter förslag från publiken. Mellan den 18 till 29 juli hann de besöka 11 orter. Läs mer »
Till toppen
Anders Eriksson lånade ut 10.000 kronor av sina sparpengar och hyrde Stenhammarsalen. Det var läge för ett sceniskt experiment: En korsning mellan sånggruppen med de rödvitrandiga baddräkterna After Shave och hattbytargruppen Galenskaparna. En helg i september 1982 iscensattes ett slags revy kallad Skruven är lös. Pressen var entusiastisk och publiken tryckte på. De fyra föreställningarna blev 35. Upp till Stockholm och erövra världen! ”Att ensemblen sedan varken kan sjunga eller agera och dessutom saknar försonande personlig utstrålning gör inte saken bättre” skrev stockholmspressen. På hemmabanan Trollhättan gick det bättre igen.
Jonssons onsdag
1983 fick Galenskaparna och After Shave en förfrågan från Göteborgs-TV att producera ett underhållningsprogram i 5 delar.
Det hade blivit 15 minuter över av Ingvar Oldsbergs lekprogram som behövde fyllas med något. Totalt blev det ett enda program på 1 tim och 15 minuter som delades upp i fem 15-minutersavsnitt. Jonsson, som var en i publiken i TV-serien, lotsade tittarna in och ut i programmet under dessa veckor. En återkommande lustighet i samtliga avsnitt var ”De fyra klädesplaggen”. Läs mer »
Träsmak
Livet är en film som man får Träsmak av om den är kass. Så det gäller att göra en bra film av sitt liv. Varför inte då försöka göra film på teater också? När ridån halades isär i oktober 1983 började det förstås med reklamfilm, i revyform alltså! När sedan den värsta Hollywooddrömmen klingat ut slungades man via en scen full med stolar – en scenografi som ”skapades” på premiärmorgonen – in i Radions värld. Utanför själva radioapparaten satt en bilmekaniker och sa ”Ring mej sen” hela tiden. Efter 69 föreställningar på Stenhammarsalen modifierades föreställningen och kortades ner för att spelas på nöjeskrogen Cabaret i Stockholm. Då vaknade medierna: ”Roligast i stan” skrev huvudkommunspressen och publiken kom. Låtar som Säng säng säng och Borås Borås blev hits. Träsmak föstes runt på dansbandskrogsturné, kom till Trollhättan och till slut visades alltihop i TV. Läs mer »
Cyklar
Gud började om med en ny skapelse och en ny Adam, Peter Rangmar skapade ett tiotal Noak, Hamlet rimmade fram sin livsångest, Banlonpolon blev mode igen, Göstas hjärna rymde i form av en laser, Sven-Styrbjörn gav sin Viola falukorvar och fem hojar drogs fram och tillbaka över scenen. Cyklar hade premiär på Lisebergsteatern i april 1985 och var en hyllning till den mänskliga faktorn. Vintern-våren 1986 rullade cyklarna vidare på Intiman i Stockholm Revytriptyken var ett faktum. Läs mer »
Castle Tour
”Grandburdle you strill coffhoyting on no inhistians ever cklicksiffs! Dill!” sa Peter Rangmar till sin grupp och pekade på en gammal rustning i Tjolöholms slott. Jan Rippe gick fram och tappade sina glasögon i den och sen åkte Claes Eriksson ut genom ett fönster och landade i en damm med mörk vätska. Halvtimmesfilmen The Castle Tour sändes i TV i februari 1986. Läs mer »
Macken
”Överallt vid en väg ligger en mack. Den heter Roys & Rogers Bilservice. Dit kommer en gång en man med en röd SAAB.
- Ring mej sen! Säger Roy.
- Ring mej sen? Tänker mannen och ringer till TV.
- Det här borde ni göra en TV-serie av säger han. Det är en kille på en mack, som säger Ring mej sen!
- Vi kommer, Vi kommer! Ropar TV.
Och innan Roy och Roger vet ordet av har det blivit 6 avsnitt. Hösten 1986 dök de upp i TV-rutan tillsammans med Mannen med den försvunna vita opeln, Husvagnsfamiljen, Konfirmanden med synthdrömmar, Den beiga kunden bland många andra. Och Roy och Roger fick åka runt om i landet och signera skivan som såldes i över 100 000 exemplar. Läs mer »
Kabaré Kumlin
Vintern-våren 1987 tillbringade After Shave och Anders Eriksson många av sina kvällar på restaurang Trädgårn i Göteborg, med en krogshow som blev en stor publiksuccé. Läs mer »
Leif
Samtidigt med inspelningen av kanonfilmen Leif rullas hela Boforsaffären upp och man undrar om verkligheten har varit och tjuvtittat i manus. ”Varje likhet med verkligheten i denna film är tyvärr större än den borde vara” uppges i förhandsmaterialet till pressen.
”Nu klämmer jag en övermogen finne
och jag drar för gardinerna av tyll
Nu stannar alla ordningssamma inne
Nu är det kväll i en svensk idyll”,
Sjunger en Rotumbo i HSB-idyllen.
”Det är Rotumandan, den är unik”, säger hembygdsföreningens ordförande Assarsson, som här dyker upp för första gången. Premiären ägde rum i juni 1987.
Efter en Norrlandsturné och en Slottsturné samma år, var det så dags för den första teaterpremiären på Lorensbergsteatern för Galenskaparna och After Shave. Läs mer »
Stinsen brinner
Stationen läggs ner, men den av entusiasm brinnande stinsen struntar i det och jobbar på som om ingenting hänt. In på stationen kommer spekulanter som vill ta över. Det är pingstpastorn, pizzabagarna, Assarssons från Hembygdsföreningen, bankrånarna och så konstnären med sitt försenade beställningsverk. Stinsen håller länge färgen, men får kapitulera till slut. Då gör SJ:s byråchef en ny bedömning och så kommer tåget i alla fall. Det handlar inte om en onödig station utan om onödig prestige. Den 24 oktober 1987 började Stinsen brinna på Lorensbergsteatern och spelades sedan under 261 utsålda föreställningar, den största teatersuccén i Göteborg någonsin. Föreställningen spelades sedan även för utsålda hus på Stora Teatern i Stockholm våren och hösten 1990. Läs mer »
Hajen som visste för mycket
Den 30 juni 1989 var det långfilmspremiär igen. Handlingen utspelas denna gång i finanshajarnas grumliga vatten. Intrigen tar oss till nattklubbar, på en annorlunda modevisning, runt Solvalla i sulky, till Alibimunkarnas hemliga möte, i fritt fall bland molnen, upp och ner i bergochdalbanan och ut på en vådlig kanotfärd. Det hela får sin upplösning med huvudpersonerna hängande i en stor rivningskula under pågående rivning. Läs mer »
En himla många program
Under 1989 producerade Kulturtuben En himla många program, cirka 120 stycken, fördelade på åtta 50-minutersavsnitt. Hela TV-kvällar i miniatyr innehållande allt från barnprogram och nyheter till reklam och långfilmer presenterade av den gemytlige Allan Preussen. Idén var en transformation från en radioserie med samma namn från 1984. Alla arbetade med allt. Från idé och manusskrivande fick upphovsmannen själv producera, regissera och redigera. Och även många gånger agera själv i sina produktioner. Program som Hå och hej med Farbror Frej, På vinden, Knut på linjen, Rulltrappan, Inofficiella Parad-VS i Gymnastik, lek och idrott i ICA-hallen i Potsdam, Perkelle m fl blev goa favoriter. Läs mer »
Macken, del 7
Roy och Roger semesterstänger Macken, lämnar vägverket, den vita opeln och den beige kunden och åker ut i världen för att leta efter pappa. Med Roys duett utvecklar det sig ett tag till en vägfilm, och till slut hittar dom en krocketspelande pappa som blir så rörd att han brister ut i sång och dans och gifter om sig med brödernas mamma och livet är gôtt å leva. I filmen gästspelade Hans Alfredson, Laila Westersund, Sven Melander, Magnus Härenstam, Charlott Strandberg m fl och den spelades in på sommaren 1990 i trakten kring Bitterna på västgötaslätten och hade premiär den 21 december. Läs mer »
Stinsen brinner, filmen alltså
Stationens innanmäte byggs upp av samma delar som användes i teaterversionen. För exteriörtagningen gäller det att hitta ett stationshus som matchar interiören. Ett par hundra stationer ”kollas” och till slut väljs Vedum, som blir Svedum, och råkar ligga ett par kilometer från Mackens inspelningsplats. Stinsen kämpar på för att få behålla sin station. Inspelningstiden var kort men å andra sidan var det kanske historiens mest välrepeterade film! Premiären var den 6 september 1991. 4 getingar i Expressen och 4 plus i Aftonbladet. Läs mer »
Grisen i säcken
Den 5 oktober 1991 var det dags för nästa teaterurpremiär, denna gång uppdelad i tre tablåer. Den första, ”Grisen i säcken” eller ”Som en kork i mörker”, en dansbandsopera med genomgående musik, var en hejdlös, fartfylld parodi på Ian Wachtmeister och Bert Karlsson. Den andra en pjäs, ”Värmlänningarna kommer tillbaka” och kvällen avslutades med en klassisk revy, ”Doktor Hakas rekordrevy”. Föreställningen gick för utsålda hus i över ett och ett halvt år. Hösten 1993 spelades den på Stora Teatern i Stockholm och på nyårsdagen 1994 kunde man se alltihop på TV. Läs mer »
… och över alltihopa lyser Povel Ramel
Claes Eriksson regisserade och producerade hyllningen till Povel Ramels 70-årsdag på Cirkus i Stockholm. Alla Karamellodiktstipendiaterna och Povels närmaste kollegor genom åren medverkade i denna fantastiska föreställning som visades i Sveriges Televison den 30 maj 1992. Läs mer »
Skruven är lös – jubileumsföreställning.
Den 7-12 september 1992 firade Galenskaparna och After Shave sitt 10-årsjubileum med att sätta upp sin första gemensamma revy ”Skruven är lös” i originalskick på Lorensbergsteatern. Det visade sig att det som gjorde succé 1982 höll även 10 år senare! Under 6 dagar hann de med att spela 14 föreställningar för utsålda hus. Föreställningen spelades även in, och visades på TV den 8 januari 1993. Läs mer »
Nå’t Nytt
Våren 1993 var Claes Eriksson fullt sysselsatt med skrivande och planerande av TV-serien Tornado, men de övriga i Galenskaparna och After Shave längtade, efter 2 månaders ledighet, tillbaks till scenen. De arbetade då fram föreställningen ”Nå’t Nytt…? En sorts kabaré i väntan på vadå?” – en fartfylld, hjärtlig, intensiv kabaré med mycket musik och sång, som dom även drog ut på turné med. Premiären gick av stapeln den 23 mars på Lorensbergsteatern och spelades sen parallellt med gästspelet ”Mulliga vitaminer” under en månads tid. Läs mer »
Tornado
Under 1993 spelades en ny TV-serie in, I väntan på nästa OS – Tornado – en tittarstorm. Det blev 10 halvtimmesavsnitt med massor av sketcher och sånger, med ideliga reklamavbrott för produkten Tornado, som kunde vara allt ifrån en praktisk barnpassare till getmat och rumpajumpare. Ett stående inslag var fackellöparen som sprang förbi med OS-elden vid alla möjliga (och omöjliga) ställen. Första avsnittet sändes den 11 september 1993. Läs mer »
Resan som blev av
Våren 1994 ville man ut på tur igen. Sverigeturnén hade premiär den 24 april i Luleå och i nästan en månads tid spelade man sig ner till Skåne där turnén avslutades med två föreställningar på Olympen i Lund. Publiken strömmade till, och fick uppleva en kavalkad av sketcher och sånger från olika teateruppsättningar, TV-serier och filmer blandat med nytt material. Einar på strutsen gjorde stor succé med den gamla favoriten Mah-ná, Mah-ná. I Göteborg spelades föreställningen på Lisbergshallen då man samtidigt gjorde en TV-inspelning som visades på Nyårsafton 1994. Läs mer »
Lyckad nedfrysning av herr Moro
En mysmusikal om människans möjligheter och en historia om herr Moro boende i ett USA som ännu inte blivit den stormakt det är idag. Herr Moro är en liten trist man som har ett till synes meningslöst arbete på en fabrik, vars scenografi är inspirerad av Chaplins ”Moderna tider”. Han blir infryst i ett isblock i 30 minuter och hackas sedan loss levande. Det var då han för första gången i sitt liv hamnade i centrum och blev föremål för allas intresse. För att hålla tidsandan bestod musiken av jazzmusik från 30- 40- och 50-talen, men förstås med nya texter av Claes Eriksson. Föreställningen hade premiär den 24 september 1994, spelades under 141 föreställningar till och med 20 maj 1995, gick under hösten för fulla hus på Stora Teatern i Stockholm och visades på TV på Nyårsafton 1995. Läs mer »
Kanske Rödluvan
Våren 1996 samarbetade Kulturtuben och Göteborgs Konserthus och kunde den 21 maj stolt presentera Kanske Rödluvan, med manus och regi av Peter Rangmar och Rolf Allan. En sagolik men något krystad kväll på Konserthuset med After Shave, Karin Glenmark, Siv Wennberg, Björn Skifs och Göteborgs Symfoniker och Kör förstärkta med Den Ofattbara Orkestern, alltsammans under ledning av Anders Eljas. Det var en musikalisk lekfull kompost av sällan lyssnat slag! Läs mer »
Kajskjul 8
Hösten 1996 satte After Shave och Anders Eriksson upp en klassisk krogshow på Kajskjul 8 i Göteborg, som sedan spelades även under våren 1997. Uslings Trio tog emot i dörren och här fick publiken för första gången träffa Åke från Åstol och The Four or Five Hopcorn Family. Samma koncept har senare slagit väl ut såväl i Malmö på Moriska Restaurangen hösten 1999 och våren 2000 och på Hotel Lappland i Lycksele våren 2000 och våren 2002. Läs mer »
Monopol
I november 1996 var det premiär på Monopol – ett sällskapsspel på film för alla som är några år och uppåt värre. En berättelse om den glamorösa TV-världen, maktkamp, monopol och den lilla människans strävan att slippa vara med i idiotiska dolda kameran-program. I denna myllrande värld mötte vi den odräglige programledaren Hacke Häger, den tålmodige producenten Viggo Florin, den coola sångerskan Clary, TV-mogulen Sune Finåker och hans närmaste man Glenn Sivertsson – en inställsam kille med sinne för taktiskt rävspel samt den rara vovven Cosby. Och målaren Egil förstås, killen som faktiskt hellre målar räcken än syns i TV. Läs mer »
Alla ska bada
Den 4 oktober 1997 var det dags för nästa urpremiär på Lorensbergsteatern. Alla ska bada – en pjäs som urartar i sång och dans och musik och bad. I första akten som utspelar sig på 30-talet, föds greve Frans-Oskar Bryssel och sedan får vi följa honom i 10-års-tablåer genom livet fram tills att han äntligen lär sig spela piano på 80-talet. I andra akten har vi hunnit fram till slutet av 90-talet, då Frans-Oskar, drygt 60 år gammal, förverkligar sin livs dröm att befria världen med musik tillsammans med en nybildad orkester. Det hela slutar med att alla badar i den simbassäng som han byggt under golvet i slottets balsal, vilket även publiken på de främre bänkraderna fick ta del av! Alla ska bada spelades under 3 säsonger, och efter 206 föreställningar var det premiär på Göta Lejon i Stockholm i februari 1999. TV-sändning blev det på millenniets sista dag. Läs mer »
Åke från Åstol
En utvandrarmusikal om en man från den lilla idylliska ön Åstol i Bohuslän, med text och musik av Knut Agnred. 1998 fick vi i Sveriges Television stifta bekantskap med Åke. När den hemske fabrikör Ivar säljer salteriet till en sommargäst förstår Åke att den lyckliga tiden på Åstol är till ända. Han måste omskola sig, och är tvungen att åka in till det okända fastlandet, Tjörn. En båtresa på sisådär 10 minuter. Likt amerikaresenären Karl-Oskar utvandrar Åke. I Skärhamn får vi sedan följa hans vidare öden tills han en dag återvänder i triumf, bärandes på ett hemligt vapen som för oss vidare långt upp i den oändliga rymden – sill in space. Läs mer »
GladPack
Våren 2000 var det TV-premiär för GladPack, transparent underhållning i all välmening med programledarparet Bibi och Henry Vogeljazz. En blandning av alla sorters TV som någonsin gjorts, ett mellanting mellan modern talkshow och gammaldags estradunderhållning. Sketcher blandades med sånger, monologer, gäster i studion och debatter. Totalt blev det 6 genomskinliga halvtimmar som visades i Sveriges Television under våren 2000, och det gjordes också en turnéversion senare samma vår. Läs mer »
Allt Möjligt
Premiär igen på Lorensbergsteatern den 22 september 2000 på revyn Allt Möjligt – 38 lösryckta nummer med en paus i mitten. Här fick vi möta en del favoriter från GladPack som Hr Q, Pastor Pimpsten och Lill Apabo med sitt ”Ursäkta mej!” ur debatten Privat eller offentlig sjukvård? Men det mesta var nytt, och andra akten inleddes med sånggruppen Stoppers som sjöng sig igenom hela regeringen och halva 50-talet och blev oväntat samhällskritiska genom frågor av typen: ”Varenda sjukhus har sängbrist. Vad gör du åt det, Lars Engqvist?” Efter 94 föreställningar, blev det även stor succé på Chinateatern i Stockholm hösten 2001. En något förkortad version sändes på Nyårsafton 2001 i Sveriges Television. Läs mer »
Jul jul jul
Det gjordes ett litet avbrott i föreställningarna av Allt Möjligt, för att ge plats åt en äkta, gammaldags julvarieté. Under 33 föreställningar i november-december 2000 fick vi möta uppblåsbara tomtar, Familjen Falke som firade jul, en skönsjungande Ulrika Nätterdal som lucia ihop med Lisa Alvgrim och hennes steppgrupp, cykelekvilibristen Malte Knapp, jonglören Johan Wellton, och Carl-Einar Häckner, som både trollade och pratade tänkvärt om julen som den kan vara när man är liten. Även stockholmarna fick gott om julstämning, när varietén spelades på Chinateatern nov-dec 2001. Läs mer »
Den gode, den onde, den fule och Rippe
Sommaren 2001 gav sig After Shave och Anders Eriksson ut på en kort turné, som vanligt tillsammans med Den Ofattbara Orkestern. Det blev en glad föreställning som spände över hela deras karriär, men även med en del nya nummer. ”Spånes” lyckades göra nya låtar varje kväll efter förslag från publiken. Mellan den 18 till 29 juli hann de besöka 11 orter. Läs mer »
Till toppen